Vi var 4 st (1 kvinna + 3 män) som trotsade väderleksrapporten om regn. Vi samlades kl 22 på Tiskenparkeringen. Vädret såg inte lovade ut, över tisken i sydlig riktning kunde vi se regnmolnen närma sig och det blåste oroväckande mycket.
Första anhalten blev Falu gruva för att försöka få höra den för dagen nyupptäckta busksångaren. På plats sa fågeln inte ett pip! Ingen bra början på exkursionen. Vi gick istället till Ingarvsdammen som är en höjd som ligger NV om gruvan. Där kunde vi njuta av den skönsjungande kärrsångaren. Fågelns många härmljud fick oss nästan att tro att det var flera olika arter av fåglar som sjöng samtidigt. På väg tillbaka lyckades vi få höra några kortare strofer av busksångaren. Busksångaren trivdes tydligen inte riktigt i duggregnet som hade börjat falla. Turligt nog så avtog vinden när regnet kom, det lovade gott för fortsättningen.
Vi styrde kosan mot Skägghedstjärnen där vi hoppades få höra kornknarr och gräshoppsångare. Förhoppningarna minskade i takt med att regnet ökade när vi for till platsen. Direkt när vi kliver ur bilarna hör vi både kornknarrens raspande och gräshoppsångarens svirrande. Tur att de inte påverkades av regnet! Vi fick en fin upplevelse, gräshoppsångaren satt bara några meter ifrån vägen där vi stod, men den kunde trots det inte ses, den satt och gömde sig i gräset under en buske. Kornknarren hördes också fint och relativt nära.
När våra öron fått nog av de enformiga ljuden styrde vi kosan mot Backa våtmark. Där vi siktade på sävsångare, vattenrall och ev kattuggla. Direkt när vi klev ur bilarna kunde vi höra en sävsångare. En promenad i området gav 7 st sjungande sävsångare som trotsade regnet och höll låda, inga rallar eller ugglor hördes. Nöjda så långt for vi mot kvällens sista mål, nattskärror vid Gamla fruns väg.
Klockan var efter midnatt och det var rejält mörkt när vi kom fram till vägbommen i Källtäkten där vi parkerade. Vi började gå efter gamla fruns väg i NV riktning. Efter ett par hundra meter stannade vi och lyssnade, minsann var det inte en nattskärra som spann lite i mörkret! Fågeln tystnade efter några sekunder och kunde inte höras igen trots tålmodigt väntande. Med en parabolmikrofon lokaliserades en annan individ, svagt och långt bort i riktning mot Lövberget. Vi gick tillbaka mot Källtäkten och tog en väg som går upp på berget i riktning mot Lövberget. När vi kom upp högre och ut på ett hygge kunde vi höra en nattskärra spela relativt nära och under lite längre tid. Den avlägsnare mot Lövberget kunde fortfarande höras i parabolen så det var minst 2 individer. Klockan var nu ett på natten och vi bestämde att vi fått nog av fåglar och regn.
Trots (tack vare?) vädret var fåglarna mycket samarbetsvilliga och turen blev som helhet mycket lyckad.
/Anders Westman
